Valborgskaramell

Improviserad väst med medaljongmönster

Att sticka västar är något jag upptäckt på sista tiden att jag tycker om. Dels är det användbara plagg dels är det inte så omfattande projekt i och med att man slipper sticka ärmar. Här har jag inspirerats av ett ytmönster  i mosstickning och som i "Bonniers stora bok om handarbte" benämns "medaljongmönster". Garnet är det ganska löstvinnade yllegarnet Freedom Spirit och jag har använt stickor 4,0 och 4,5 mm.
Här;- medaljongerna i närbild. 

De sista varven stickades i solskenet med utsikt mot de sista snöhögarnas tynande tillvaro.

Sol i sinnet!

En solig, lätt och glad dag! Bilen klarade ombesiktning och får framföras ytterligare ett år och för att fira det gjordes ett besök i tio-kronorsbutiken. 

Blev helt betagen i den här orange plastkorgen! Som gjuten att placera olika stickprojekt i.

I ett undanskymt hörn fanns det sybehör. Bland annat dessa rundstickor av metall i det litet ovanliga måttet 2,75 mm och 3,75 mm. Bäst vara att bägge kostade tio kronor -tillsammans! "Ta två, betala för en." Gillar sånt. Det fanns bara de här två måtten men hade det funnits fler hade jag givetvis fyndat de också. 

Ros är en ros är en ros...

Väntar fortfarande på garnet till spedetröjan. Fattar inte vad som hakat upp sig. Hmmm.... Har det inte dykt upp senast fredag blir det efterforskningar. Speden är emellertid fortfarande nummer ett på min sticklista men jag har ett storprojekt till som seglat upp i toppen och tagit plats som självklar tvåa och det är en Autumn Rose pullover. Traditionellt mönster, i det här fallet shetlandsmönster, i kombination med ett ett modernt snitt när det är som bäst. 

Blå skimmer

I den förvrängda bilden dolde sig  ett par muddar i det ljuvaste angora och merinoullgarn. Närmare bestämt ett par "Blå skimmer" i bohusteknik. Trots tunna stickor (2,0 mm) och intrikat mönster med flera trådar och färger att hålla reda på ägnade jag inte mer än två (i.o.f) långa stickpass under påsken till att göra dem. Och nu sitter jag här på verandan, belägen närmare polcirkeln än vad jag någonsin befunnit mig och tittar ut över blå berg men drömmer om blått, salt hav. 
Älskar mönstret! Grupperingarna med aviga maskor på den flerfärgade släta botten ger mig associationer till havslevande mikroorganismer. 
Här en närmare bild. Jag valde att göra en invikt slätstickad kant i varje sida. 

Det är en ansenlig vidd i muddarna men inte så att de ramlar av handleden dock. 

Bäddkofta med "chumesette"

Så är det impulsiva mellanprojektet färdigt. Under resans gång blev jag dock mer och mer avigt inställd till färgen. I det hoprullade nystanet framstod färgen fräscht ljusgrön;- som krispig isbergssallad ungefär men allt efter som stickningen växte till ett stort sjok ändrades min färgupplevelse. Den så ljuvligt våriga salladstonen framstod stickig och nästan litet fluorocerande. Not my cup of tea!  Koftan hittade emellertid "hem" och min 84-åriga nattfrusna mamma har den som bäddkofta! Hon uppskattade kreationen mycket och i kommentarerna om den så sa hon att den var så fin med sin "chumesette"...? Har aldrig hört det ordet innan och var tvungen att googla men fick inte en enda träff. Däremot med stavningen "chemisette" blev det träff. Nu tror jag dock att det var oket mamma syftade på med "chumesette" men jag lärde mig något nytt. 
De här fina pärlemoknapparna hittade jag på loppis för femtio öre styck! På den övre bilden har koftan andra knappar. De syddes på innan jag råkade på dessa finare knappar. Merjobbet det innebar att ta bort den första omgången och sy i de nya var mycket värt. De blanka knapparna passade mycket bättre och förhöjde helhetsintrycket.
Hela urringningen blev litet väl vid så knäppningen fick bli litet omlott.

Soon to come....

Har inte haft möjlighet att uppdatera på väl länge men flera poster "ligger i tuben" och väntar. På bilden återspeglas, aningen förvrängt, ett av mina pågående projekt. Får vara litet hemligt så länge. 

Ur förrådet

I lådor, askar, påsar, skåp och korgar och andra allsköns små skålar och pytsar finns i mitt hem en uppsjö av "material" och bra-att-ha-grunkor. Känns det igen? Vet att jag inte är ensam om att vara en samlare av grejer som i bästa fall stimulerar fantasin och i sämsta fall ligger där och bara samlar damm och dåligt samvete. Jag har i alla fall turen att falla i trance inför små grejer;- till exempel sådana här gamla sybehör. Knapparna (ett myrornafynd) och hyskorna från Gusum, så fint och prydligt fastsydda på brun papp är klenoder. Ännu har jag inte nänts splittra knapp-eller hyskfamiljen men kanske är det dags snart. Ska ju vara hyskor som knäppning på spedetröjan där bak och visst skulle ett par gusumhyskor kännas gediget och säkert se himla fint ut också.... Det lär finnas tid att fundera vidare på saken. Tröjan är inte ens påbörjad än. Åh...nu är det bara en vecka kvar tills garnet kommer. Längtar!
Framsidan
Baksidan